[Vi tar emot nu]

Så var det avklarat.
En av väntetiderna har kortats ner och tagits emot.
Nu vilar inte längre, bördan av ovissheten kring Fröken Karma,
utan precis som namnet antyder, så kan detr gå åt helvete.
MEN, det kan också gå bra. Och det har det gjort, ty, vi har gemensamt
kommit fram till att livet gör sig bäst på vänskaps avstånd.
Det käns bra, och faktiskt, så ÄR det bra.

Och nu har jag slutat för dagen. Det är fint det med.
Så det så. Hej på er! :)

Rigida Älgar

Idag är en bra dag. För den som tidigare har skådat min blogg, har kanske desseutom lagt märket till den ovanligt erotiska bilden, på Scrat (känd från Ice Age 1 &2), och har kanske då även har läst om dom känslor jag hyser för denne gnagare.

idag har jag fått besök i min kropp. En annan form av gnagare har krashat i mitt öga.
Jag tror att det är en väldigt liten Älg.
Normalt sätt är jag en vänlig människa, och jag upskattar besök från vår natur,
men det är svårt att välkomna en så stor gnagare, även om den har varit vänlig nog att trimma sin horn,
innan besöket. Det hade nog varit smärtsamt, att få en tolv taggare i ögat.

Om jag hade en älg i ögat, skulle denne kallas Ravioli, eftersom jag känner ett obeskrivligt hat gentemot den sorten av mat. Återigen vill jag poängtera att jag är en ytterst tolerant människa, som i sin renaste natur är något av en pascifist. en filantrop, utan ånger gentemot världen den befinner sig i.

Jag är på bra humör idag. Det kanske märks, eftersom det hat som spirar kretsar kring älgar, och det gör det på ett yterst timidartat sätt. Ja. Nu har jag desseutom poesi om en liten stund. tretton minuter, på det hinner jag antagligen avsluta inlägget. Mm.

Ja, jag har någonting annat att förtälja innan jag beger mig ut på nya äventyr?
Gårdags natten utspelade sig allt enligt dom regler och lagar som rigida kvinnor en gång bestämt.
Men ligga fick man, och det tycker vi nog alla är en lättnad. En frustrerad Isak är ingenting man skulle önska sin värsta fiende. Eller kanske. Ja, det hade man nog, om man fördjupar sig lite i agget man känner gentemot den personen man önskar irritation hos.

Ja, nej, ha en bra dag, mina vänner. Om SVT skulle höra av sig, så hälsa att jag är tacksam för svar. Mm.
Älskar en del av er, resten tycker jag bara om.

*vinkar*
Hej då!

// eran, just idag:

 Isak Bergenheim

And thyne world, shalleth crumble

image25
Och så rasar hela världen, och allt man ids göra, är att dra i nedre fransraden, i ren och skär panik.
Jag känner för Scrat. Vi är en, han och jag.

In Progress...

Har precis börjat läsa en bok om kropspråk. Sjukt intressant.
Skall utföra tester, på mina ofrivillia och ovetande skolkamrater nu.. hmmm.
Updatering om framgång utlovas, ty aftonen är ung.. Of to supper!


Right On

"Liten men kaxig, klart du har rätt. Jag är den största personen du någonsin sett"

[Exstingiushed, inner fires]

Det sprider sig- som ett virus, genom ett gata, fylld av motagliga själar
Paniken, -värmen- sprider sig med panikartad hastighet,
kommer någon att undgå flammornas obarmhärtiga tunga?
Med beslutsamhet, letar sig lågorna mot sitt mål -utan att blinka- hittar dom dit dom skall.
Vart annars vore min kropp som eldfarligast?

Utan att förstå, bränner doften hål i mina bihålor-
Röken ringlar sig förbi, all vett, all sans, får mina ögon att rinna
Inte av smärta, det rinner för dom har blivit träffade
- av den målsökande värme, av den ofelbara säkerheten, som bara du kan ge,

Jag lekte med eld som barn, men aldrig på det här sättet.
Det fins ingen brandkår, för själar i brand
Ingen polis, för emotionell mordbrand.
Men, det spelar ingen roll-
Lågorna du skapat, är odödliga.

[Sexdebuten]

Ja, ibland så skiter man i saker. Det kan man göra om man har en sjusärdelesbra anledning.
Det har jag. Jag har glömt eller inte haft motivationen, hur som haver, så är livet eminent.
Ja, jag vågar till och med säga, Underbart!

Så varför är livet så som det skall vara? Jo, för jag mår bra. Är rätt mätt, har precis fått ligga, och det var inte med vem som helst. Nämligen... *trumvirvel* 

Och kom på ideen att skriva ner det i bloggen varje gång jag får ligga,så att stalkers kan få sitt tillmättaställt (är det ett ord?)!
Jaha. Så livet är altså bra. Mm..

Jag har spenderat gårdagsaftonen med Per-Åke, god mat, lite Cider och mitt 360 <3
En fin afton. Somnade vid 03.30. Fint det med. Vaknade 05.30. inte lika roligt.

Och Puck kom idag. Det är finare än finast. Så det så. Hej på er, nu skall det.. *host*   ja! Ni förstår!

Ps.
Lite ris till allmogen!
Jag hade 88 läsningar häromdagen, och 4 kommentarer. ÄR DET STIL?! kommentera mera, detta är mitt liv jag fläcker ut för er.
Gillar er ändå.. Mm. <3
                                             Ds.


Karma del 2?

Ibland kommer jag på mig själv med att gå för fort. Då stannar jag, och andas.
och då kommer tankarna

Ensidiga samtal färgar och ärgar
Jag sitter, och väntar
en livstid i ett väntrum för krossade
Uppropen sker i tystnad
Utebliven undersökning, dova suckar från rummen intill
Bakgrundsmusiken, grus som faller mot stengolv
Sammetsröda och inbjudande väggar, skimrande ljus
Bänkar av stål, tvätta av, klinskt rena
Görs alla operationer här..?
Min kö-lapp är blank
...  Är det min tur nu?

...

Det är sjukt.
Jag väntar. Jag tror aldrig att jag har väntat innan. Inte alls, eller på någonting.
Och nu är det flera saker jag väntar på. Jag hatar det.
Först och mest SVT. Det är som hela världen har sats på paus inför deras beslut om
rollbesättning. Det är inte hela världen, men det kommer påverka min värld i ett år om jag får rollen.
Och jag väntar? Inte likt mig. Men jag har heller inget val.
Har sovit hela dagen. Ätit och sovit. Är fortfarande wasted. Kanske behöver min sömn?
Mm..

Och resten. Ja, väntans tider. Hatar att vänta.
I all frånvaro lyser saker med rätt färger, men när fokuset sänks, och skärpan blir klar,
då står ambivalensen och sliter mig i huvudet. What to do?
Jävlar.

Och ont i magen får man av allt väntande.

Och drömmen:
image26

What's new?

Mina vänner!
Ursäkta mig, för mitt fantastiska försummande av era blida ögon.
Mitt liv är ett hektiskt sådant, och min tid är allt för dyrbar för att
slösas på tomma inlägg i min Blogg. Bättring utlovas, då mitt liv
i fortsättningen kommer vara mer innehållsrikt!

Så vad är det, som har ockuperat mitt sinne eller min tid, det senaste?
Ja, det första är antagligen egocentrism. Min tid, är min egen att begagna,
så mina timmar går åt, allt enligt mina egna perverterade anspelningar.
Jag provfilmade (vilket den ack så insatta redan vet), för SVT i igår.

Filmningen gick otroligt bra, och jag lämnade lokalen som hystes av SVT
med ett leende på mina läppar, med en kvinna under min arm, och  med
ett sjusärdelles tillfredställt kropspråk! Om ni är lekmän inför livet som skåde-
spelare, så kan jag informera om att man aldrig får veta på plats om man har fått
en roll.

Så dom skulle höra av sig. Tidigast på Måndag, senast... .. Lite senare. Altså.
det gick jättebra. Min roll som Kim, förflöt enligt planerat, tack vare Micke (Pigeon)
för hans oumbärliga hjälp under karaktärsutvecklingen. Jag fick provfilma mot
två eller tre flickor/ kvinnor (kommer inte ihåg), och det kändes bra.
Så dom hör av sig.

Och så har jag tappat min mobil. Det är INTE roligt, till alla som skrattar burdust åt
min olycka: Fuck of! Hoppas ingen kände sig träffad. Och så vidare.

Nu skall jag promenera vidare längst livets krokiga vägar. Lycka och välgång åt alla som
hoppas för min framgång inom den eventuella rollen som adolesensboxare.

Ibland eran, ibland inte:

Isak Bergenheim

kontaktlöshetistoradrag

Nokia 2100.

Jag har tappat min mobil, och är nu tröstlöst oemottaglig ett tag framöver.
Smärta. Men jag ha alltid mailen. Ni som behöver den, har den. Frid.



ps.
Provfilmningen gick gallant!

Bakfull med pondus

Jaaa. det var bal igår. fan vad fint det var.
min kavaljerinna var tokvacker i sitt embalage, och alla var så vackra. Det var underbart.
Och jag var snyggaste. Det är sant! Även en blind höna kan hitta en döende kyckling.
beslöt mig för att raka håret igår, så det gjorde jag. ½mm och rätt blont. Hårbottnen är ju vit. Det passade min bruna nuna bra.

Fick låna kostym för sjukligt mycket pengar, och var bara snygg. Det var fint.
Efter maten (Tre rätters), gick jag och mina vänner, Rebecca, Erika, Marie, David, martin och Magnus ut och drack öl. Stage Door. massvis med pilsner, drinkar och shottar.
När kvällen närmade sig så gick vi till David. David med sin Marie, och jag med Rebecca. och jag var snörfull. Roligt.
När vi kom fram, så tränade vi lite, jag och David, sedan så gick man och lade sig. Jag sov mellan en bäddmadrass och golvet. Altså 50-50..

Efter exakt 2minuter rang veckarklockan, och morgonen startade. hetsigt hetsigt. Jag var inte bakfull, utan fortfarande full. Det var fint det med. Mycket fint idag.
När vi skulle gå på spårvagnen, uptäckte jag att mitt kontokort saknades. Och mina spårvagnshundrakortmedlitepengarkvar. men resten var kvar i min plånbok. Kvar låg 120kr, och ett medlemskort för Game.
Udda.

Så dagen fortgick.
Gick på lektioner, kollade på film, och lade mig för att vila. Och mitt under denna väbehövliga vila, så ringde det i telefonen!
"okänt nummer. Är det värt att svara" Det var det. Det var nämligen SVT som ringde angående Andra Avenyn.
Dom har redan rollsatt, men dom ville att jag skulle komma på Provfilmning igen (eftersom jag helt sonika missade den förra och avgörande castingen). Livet är fucking great!

GHAAAAAA!!!

[Hope comes in pairs]

Lyckan är total. Telefoner kan visa mer än vad man först kan tro.


[Jag kvävs utan intentioner]

allting är bra. Allt är okej.
Det är bara, en trötthet som har lagt sig, över mig, över min själ.
Känner en mild apati inför saker. Behöver städa, behöver, behöver, behöver.
Placebo effekt? Möjligt. Min kropp har sagt ifrån ordentligt.
Undrar på vad. Har ont i benet, så att jag helst sitter still, nacken har fuckat loss ordentligt, och magen är inte på rätt sida av livet.

Och jag vill må bra. Och ha Puck här. Nu. Mm. Jag vill inte sluta röka. Jag gillar att röka. Jag har pengar.
So whats up?
Åker till Farmor och Farfar snart. Kanske idag. Eller imorgon. Vet inte hur motiverad jag är till att hjälap till, men farmor gör sitt bästa, så jag får göra det samma.

My mind's killing me, im painting pictures without motives.
Perfekta bilder för snea ramar. Eller perfekta motiv, utan fäger. Vitakulörer på vitt papper?

image24
Jag var en munk i mitt förra liv. On the edge of the world.

image25
By Puck

[Dagens Updatering]

Så var dagen nästan avklarad. Nästan.

Vaknade i morse, av att Pigeon sjöng någonting för att väcka mig.
Svårt att inte vakna på rätt sida när man har en norrlänning i överslafen.
När den obligatoriska morgoncigaretten var avklarad, ringde min syster. Elin.
Hon berättade att livet var fint, och att allting är som det skall. Hon har en ny "familj" som hon bor hos,
på eget bevåg. Hon verkar lycklig. Det är henne väl unt. Hon förtjänar det, efter all skit som har passerat hennes
ögon.

När samtalet avslutades kom Per-Åke och hämtade mig. Vi åkte till honom, åt, softade, snackade & jag kollade på
internet. Det är roligt. Snart kommer det ett nytt spel som jag skall ha i min ägo. Forza 2.
Ett bilspel, som är så snygt, och stort. Och varför verkar jag tro att någon bryr sig? :)
Här kommer en länk till det i alla fall. Eller en bild. I alla fall.
http://forzamotorsport.net/media/screenshots/pitpass44-5.htm

Och nu är Puck här. Var precis nere och skulle handla mat.
Glömde handla mat. Men vi fick köpt godis, tre filmer (Austin Powers trilogin), och frukost. Men ingen mat.
Och nu är Puck här. *pekar* Hon sitter här bredvid.
Lukta gott. Hon har handlat ett par fetingsnygga byxer, och ett par skor som är kungligt slicka. :)

Nu bär det av till rummet, för dusch. Och Ausit Powers maraton. Vem vet, kanske andra marton också?
Nej, usch. Snusk. Jag menar givetvis Dr Dre maraton. Lysna på alla skivor. Undertiden som man... Masserar händer.

Mycket punkter. Idag med.
Godnatt.

Eran, nu och i morgon:

                                          Isak Fjalar Bergenheim

Skratten som aldrig tystnade

Inte ensam, det har jag aldrig varit
Alltid skrattat vid din sida, alltid alvarligt
vi kunde lé tillsammans, skratta ihop-
tillsammans, men ensamma, förstod mig nog
hur jag rös, när du log, hur jag led
när du utan förvarning tog allt som var vårt och dog
Tanken fans aldrig, inte ens när du skred-
till verket, med din outsagda plan

dina luddiga tankar, dina osammanhängade svar
Jag irriterades lite då, men jag har lärt mig att älska
dina tystnader som om du bar mina barn som min nästa
och nu är den outtalade planen splittrad
och allt som är kvar är ångest i min fristad-
I mitt läger, där du började bygga ditt bo
för att slå dig till ro, utan att jag förstod-
Ekade skratten ihåligt, av osäkerhet och rädsla
det oförstörbara var inte tåligt, det gick inte att bekräfta

innan det slutade rodna, det som skulle bli kärlek-
blev en förhårdnad, av oupbruten tillit, av slag och smek
jag lånade min tid, räknade sekunder, försov mig
en oåterkallelig gärning, glöm mig aldrig, men förlåt mig

Jag älskar dig, Puck
kommer alltid stå vid din sida

[Pierca min själ med ett blocklås]

Sittandes vid vägens slut, utan tankar eller drömmar med kraft att förstöra
Jag har begåvats med oändligheten, precis som livets tyngsta börda
Varken styrka eller kraft, ligger i min närhet, just nu
Mörkrött är färgen som målar sekunderna till blått, gör om en timme till en minut
Drömmandes, återigen, sittandes vid skissbordet
Med emotionalitet pumpandes som syra i blodet
Utan tankar, utan svar, utan kompass i livets vägren
"Sanningen" så stod det, vägen till storhet, skall jag klara det, eller är alt en hägring
Vad har jag att förlora, nu går min motor på tomgång
Med styrkan i ord, jag förstod att min sång, är långt i från lång-
Så spela mina accord med glimten i ögat
Enbart för att du kan, enbart för att, du har kraften att skapa och kraften att förstöra

Instabilt förflutet?

Vi har en sak vi gör på engelskan.
Vi tar med oss en låt, och så använder vi den som inspiration, och skriver.
Förra veckan hade jag en av Embees låtar- det gick sjukt bra.
Och idag, hade en klasskompis med en skiva av Joe Henry. Skivan hette Tiny Voices, och låten (nummer 4) kan ha varit en av dom starkaste jag har hört.
Någonting vaknade inom mig, och jag började skriva vad jag tänkte på.
Det blev såhär:

Hold my hand
While we remenisc
We have a history, and it might not be grand
But we are together, still, due to this
You might laugh, but I know what you fear
Your eyes cant lie, dont be afraid of the past that we share
As long as our union's complete
we will be untouchble
It's not a handicap, we can still compete
The race of life is not for the fainthearted
So hold my hand, while we get our machinery started

A light green light, reveals your shadows
I've never felt so complete, so safe
Once again, hold my hand, let us grow
Together, and reap what our parents sowed
They ment no harm, in what they did
So forgive them, they know not what they do
Open your eyes for them, you cant see trough closed eyelids
As long as you hold my hand, Im here with you

Så blev det. När låter var klar, kände jag hur en klump växte i magen på mig,
så jag gick ut från lektionen. Och grät. Det kändes hopplöst underbart att återigen stå
inför tårarnas gigantiska inverkar, utan att kämpa emot dess kraft.
I ensamhet satt jag, och det var underbart. Insikt.
oavsett hur mycket man än utvecklas, så kommer man aldrig ifrån sin historia.
Skönt.

Eder trogen: Isak Bergenheim


The rythm of my soul

Ibland är livet bra bra.
bestämde mig i går för att slutföra dom målen jag satte upp för mig själv i början av året.
Hälften kommer bli en piss i mississippi, resterande kommer bli svårt.
 En av delarna har redan skitit sig. Ingen matte iår, inget betyg i den skiten.
Annars går resten att avbocka. Skall börja med träningen idag :)

Och så har jag börjat mer seriöst med breakdance. Det är tvärkul.
Jag och Micke-Pigeon siktar på att träna minst 2ggr i veckan, för uppvisning på avslutningsfesten.
Det skall bli fett.

Och så har jag avsagt mig en del av min närhet. Det fungerar det med,
om man inte får ut det man behöver av en relation, så kan man lika gärna skita i det- Right?

Skulle sätta mig att studera nu, men det jag har skrivit verkar ha förtsörts. Det suger.
Det var inte mycket, MEN det var bra.

Ja, livet är med andra ord som man kan önska. Kärlek, vänskap, chilling och glidning. Allt enligt mina svårtolkade planeringar.

Och dagens fördjupning.

jag har funderat lite på vad det är som personifierar ett bra liv, och det jag kom fram till är enligt överskriften; Rytmen i livet.
Har du otakt i dina tankar, det du gör och det du tänker göra, så kommer det skita sig.
Om någon av er läsare spelar trummor, så kan ni se min något enkla liknelse;
om man tappar takten för ensekund, så är det sjuktsvårt att lägga in en snygg virvel på det hela.
Jag tror, att den perfekta rytmen finner man i sina drömmar. Drömmer du avslappnat, då skall du relaxa och slappa, drömmer du hetsiga drömmar, så skall du hålla ett tempo i ditt arbete.
Mitt tempo? Sakta. Det är precis så det skal lvara. En sak i taget. Mm.
Carpe Diem? Yes för fan!

Nu bär det av ut på nya erfarenheter i livet. Ödet kallar, och min mage behöver träning.

Älskar dig, Puck. Let the good times come.

Yours truly; Isak Bergenheim

[Saknad]

Jour i helgen.
Det är fint att vara behövd och liknande, men jag saknar P som fan.
Mycket. otroligt mycket.
hade dödat för att ha fröken Puck liggandes vid min sida. Vart är du Puuuuuuck?

Tidigare inlägg Nyare inlägg