Axplock av lösa tankar

Där står hon i kassan. Ler mot mig, med sin krökta näsa och sina utforskande ögon. Låter fingrarna utforska bordskanten i hopp om att verka avslappnad. Ser hur hennes tankar får hennet att skratta. Inombords. Hon slänger lite med huvudet när hon skall se om hon vet, det hon är säker på. Vill inte verka för säker. Översäker- oversure.
Jag ler tillbaka, utforskar i precis samma hemlighet som kamerorna i taket. Som förevigt fångar vår vilda dans på minerade logar. Ser i mitt bakhuvud hur chefen -tjock och skallig- sitter i hemlighet bakom nerdragna gardiner och flämtar av förbannelse. Den unga mannen kommer in i HANS AFFÄR, sliter på hans golv, skrattar åt hans kameror, plirar åt kassörskan som han anställt för egen agenda.

Så vi talar, öppnar våra munnar, finner vår evighet i en kort sekund av överrenskommelse. "fly med mig" Hon nickar, slänger ett öga mot kameran bakom henne, nickar mot sin chef som snart kommer inse hur hans fågel bytte bur. Hon rycker fram sin jacka som låg under disken, hon skrattar och kastar sig runt min famn. Så vi springer mot dörren, som öppnar sig med nöje och världen ligger för våra fötter. Vänta! Jag glömde betala! Hon vrider sig efter mig, skriker "KOM TILLBAKA!" Dörren stänger sig bakom oss, och affären har återigen svalt oss. Innan sekundvisaren har bytt plats står hon bakom disken igen. >>Skall du betala för det där?!<< Jag nickar, kommer tillbaka, ursäktar mig för en sekund och slänger fram en tjuga på disken. >>Ursäkta mig, mycket i tankarna idag<< hon frågar mig varför jag köar om jag ändå skall försöka stjäla deras varor. Ingen polis. Inga drömmar. Och jag får gå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback