Descended

Mmm, då var det en ny dag idag. Lite som igår, fast med små förändringar. Det är till exempel inte Måndag idag, vilket man annars hade kunnat tro med tanke på att idag och igår inte är så olika. Sedan så är de Tisdag idag, vilket det inte var igår. Mm, det är tur att er skribent har ögonen med sig. Annars kanske ni hade gått hela dagen och trott att det var Måndag igen, mest med tanke på hur underbart väder det är idag. Lite som den svåra filmen Groundhog Day. Har ni inte sett den så har ni inte missat någonting. Såvida ni inte gillar 'den typen' av filmer.

Jahaja. Det är alltså vår ute. Skall försöka hålla en rekorderlig inställning till det här. Till våren i sig. Jag har själv gått i tron om att våren är fin, fabulös. Man kan säga att jag har haft en fäbless för våren, utan att överdriva. Blommor knoppas, kvinnor tar av sig kläderna och visar hud, alla vill ha sex, det är varmt, solen skiner och man blir så snäll.

Så tänkte jag i alla fall. Fram tills jag utsattes för löpsedlarna som hävdade att ett stort antal Svenskar lider av s.k. vårdepressioner. Hur felgängad är man då? Jag vill inte invalidera någon med att hävda att dom känner fel. Men hallå, det gör dom. Finns det någon logisk förklaring till att tappa lusten, till att avsky och säkert hata någonting som fantastiskt som våren?

Så, enligt en Doktor Bertil Dahlgren så finns det klara symptom om man är vårdeprimerad. För att röra om lite i frågeställningen så tänkte jag skriva ner dom här. Alltså, är det så att du har svårt att vakna på morgonen, har minskad sexlust, gått upp i vikt, svårt att koncentrera dig samt en ökad svårighet att minnas saker, så kan du vara en av dom som lider av Vårdepression. Jag känner en oerhörd tacksamhet till Bertil Dahlgren för att han med ett så enkellt och handfast sätt har lyckats diagnostisera någonting alla går igenom med jämna mellanrum. Det är klart att det finns folk som är deprimerade, det är inte det jag säger, jag bara ifrågasätter om det är så utbrett som en del hävdar.

Så, med mitt morgongnäll vill jag höja min näve i skyn mot våra hälsoideal. Mot bilden av att det finns människor som aldrig är ledsna, som har tvättbräda, fasta bröst, tid för barn-karriär-vänner-relationer-egentid, som aldrig gnäller eller är trötta. Det är inte så världen ser ut. Men, å andra sidan, vad vet jag? Min enda tanke är att det är klokt att utsätta sig för solen, som får igång endorfinutsläppet i kroppen (dom där må-bra kickarna), ger dig lite färg på kinderna, och om inte annat så sover man bättre av frisk luft.

Ha nu en riktigt bra dag, och om ni skall gnälla, så gör det i smyg. Glöm inte eran härkomst.

Er vän; Isak