Metaforer kring kärlek

"When in Rome, You do as The Romans"
Ett talesätt om att man tar seden dit man kommer.
I de bästa av världar så fungerar det hyfsat i praktiken,
men det blir lätt ett krystat möte, mellan redan spända strängar.

Apply to love
Allt går att applicera i kärlekstermer.
Allt, inklusive det ovan nämnda.
Jag tror att det krävs mer än en schysst attityd för att klara av "kulturkrockar" i kärlekslivet, både det fysiska och det emotionella.
För ju längre tiden går, ju större eller mindre blir sprickorna/ avgrunderna som definierar reglerna som våra intimitetslagar bygger på. Och ju klarare färgerna inom vilka lag vi skall spela, desto svårare blir det att överlappa gråzonen som då grundas.

fan. Svårt att förklara hur jag tänker. Hänger ni med?

Exempel: I ett nytt och spännande förhållande så tassar man omkring varandra.
Man vet inte vart man står- och för dom flesta dröjer det år, och år innan man ser personen man valt för vad dom är.
Det är naturligt, och när personens mozaikmönster granskas på avstånd, så ser man om det är en vacker eller mindre tilltalande bild man har framför sig.
Ofta blir det en Picasso, en bild man ser inte överenstämmer med motivet, men man ser gärna skönheten eller 'defekterna' tydligt, och det är då framtiden avgörs, för förhållandet.

Okej, så du gillar din konstverket du avnjuter om kvällarna?
Metaforerna fortsätter.
Ramen spricker? Är tavlan värd att rädda? Värd att rama om, eller skall du verkligen skära till en paspartau för att förhöja illusionen för digsjälv, eller skall du slänga målningen och hoppas på att nästa loppis har ett mästerverk till ett vrakpris?

Kan inte annat en att kräva av er, som har funnit era motiv, att aldrig ge upp.
Post Mortem i all sin ära, men om ni frågar mig, så är det nu vi kan skapa mästerverken våra barn och barnbarn kommer bygga sin framtid kring.

Förlåt...

Men jag måste dela med mig av världens bästa länk

http://www.urban75.com/Mag/useless.html

New Shoes

Precis som namnet antyder på, så har jag nya skor.
Lite lustigt att jag beslutar mig för att köpa nya Parkour skor, när jag precis blivit handikappad i ett kvartal.
Suck. Dom heter Super Shift, och är av typen Nike.
Här kommer en liten bild.
image53
Det oranga under, som är lite flammigt är små, små gummipyramider,
och dom svarta prickarna vid tårna är upphöjningar i gummi med taggar på, för bästa grepp! :)
Å mina är helsvarta.

Hälsporre

Precis just nu, sitter ni antagligen och kliar er lite fundersamt över fontanellen och funderar över vad dagens rubrik står för.
Jag kan tänka mig att berätta för er vad det handlar om.
Så jag gör det.
Jag har blivit skadad. Svårt därtill!
NU skall ni inte vara oroliga! Nej, farbror Isak klarar sig alltid ur smeten med bullen på plats.

Jag skuttade kring med min vän Farbror Jonas, och skulle leka Parkour.
Men ack den som förväntar sig något annat än beska karameller ur livets godispåse!
Jag måste ha landat lite tokigt på någon av dom många skutten som infann sig under dagen,
ty morgonen efter dagen D, så knuffade herr Smärta mig i sidan och sade med harklig stämma: "Nu har du allt ont i din högra häl, vá?!"

Vem är jag att argumentera emot en man av sådan karaktär? Jag vek mig omdelbart för hans häpnansväckande hjärntvättning och nickade instämmande. För jag hade faktiskt lite smärta i ena baktassen.

Med detta i sinnet vandrade jag till närmsta hospital för att få ett namn på min obördiga åkomma, och det fick jag.
Häl sporre, eller Hälsporre. Vet inte vilket. Wikipedia det om ni vågar. :)

Och så skall jag här publicera en bild på Yours truly.
Så ni ser hur eran skribent ser ut! :) Frid på er!
 

(snygg)


"Rakat eller inte?"

I morse när jag vandrade till spårvagnen upptäckte jag att jag hade sjuminuter extra på mig, så jag beslöt för att gå till hållplatsen som ligger lite längre bort (Mölndals Sjukhus).
Så det gjorde jag. När jag väl var på plats, vid hållplatsen satte jag mig där jag brukar och väntade på vagnen.
Jag slöt mina ögon och lyssnade på min musik, när jag plötsligt kände en lätt klapp på axeln.
Bredvid mig satt en ung man, antagligen 16-17år gammal, med mustasch och skägg.
Hans ena ögonvita var fyllt av blod, och det andra ögat saknade all form av kontakt med omvärlden.
Han satte sig och blickade tomt ner i marken, och såg rätt bedrövlig ut, så jag frågade om allt var bra med honom.
Han svarade att han just hade genomgått en operation av sitt ena öga, och att han inte behövde gå till skolan.

"Ehm, vet du vart spårvagnen till Göteborg går?"
Jag svarade att han satt vid rätt hållplats, och att jag också skulle dit, samt att vagnen var framme om fem minuter.
Han satte sig bredvid mig, och skakade otåligt med benet. Jag kände hur han synade mig från topp till tå,
och efter en stund sa han:
"Vad heter din frisyr?"
Jag har ju inget namn på mitt hår, eftersom det är en del av mig. Jag svarade inte att det hete Isak, utan
berättade att det kallas för att ha Snaggat hår, och att det just nu var lite längre en det brukar.
Han berättade för mig att han hade sett en kille på TV igårkväll som var jättelik mig, och att han trode att det var jag.

Jag blev nyfiken så jag frågade vart.
"Det var strax efter klockan tolv på tv1000, programmet hette tydligen Tutti Frutti, och var ett erotiskt program som sändes så sent föratt det var erotik med." (Så sa han)
Jag skrattade till och förklarade för honom att det inte var jag i alla fall.
"Brukar du titta på sånt, Erotik altså?"
Jag svarade nej igen, med motiveringen att jag inte kollar på TV alls.

Jag började nu bli lite besvärad av hans frågor,
så jag började obekvämt sms:a med en kompis, och pluggade i mina hörlurar igen.
Då knackade han mig på axeln igen.
"Vart skall du gå av?"
Jag svarade att jag arbetade på Avenyn, med att servera mat.
Han berättade att han skulle till en skola full av Freaks, och att jag antagligen hade hört talas om skolan.
Det hade jag inte.

Vagnen kom, och jag skuttade fram till första vagnen, och satte mig långt fram, för att slippa killen.
Han följde efter och satte sig bekvämt nog bredvid mig.
Han satt återigen tyst och kollade på mig, och så frågade han tyst:
"Tycker du att det skall vara med eller utan hår?"
Jag fnissade till och frågade vad han menade, varpå han pekade ner på sitt skrev och sa att han menade könet på tjejer.
"en del killar tycker ju att det är mer h-y-g-i-e-n-i-s-k-t utan hår, och att det är. *besvärat* sexigt"
Jag sade att jag inte tänkte på det så mycket, och att jag inte hade någon riktig upfattning.

Då blev han tyst igen. Och var så i en minut eller så, sedan började han berätta om olika filmer han hade sett på natten. "Det blir ju så tråkigt på natten, så då brukar jag sätta på tv1000 och kolla vad dom visar."

Vi pratade en kort stund om en av ans klasskamrater som hade "tusen tjejer som ser likadana ut" och att han behandlade dom likadant allihopa. När han hade fått dom dit han ville så lämnade han dom.
Då fick jag turen att gå av vagnen. Så det gjorde jag.

Det måste ha varit det sjukaste mötet jag har haft. Någonsin.
Den killen hade antagligen en riktigt vriden syn på både sex och distans.
Sådetså.