Descended

Citat: "They will make you call 'fellatio' a Trouser friendly kiss"

http://www.youtube.com/watch?v=cYVpcoOWMQw

This is as good as it gets.
humor på brutalt högnivå! haha... :) Det bästa Stewie har gjort!

Slå med dina vingar
Slå ut dom, låt fjädrarna singla mot marken
Låt dina klor greppa det fallande hoppet
Spendera en oändlighet med att reflektera
... reflektera över oändligheten...
      ... Ring i klockan när slutstationen närmar sig,
och låt sedan turen starta igen.
Inga säten är tagna på våran tur.. Så sätt dig bredvid mig, och låt dina ord
värma mina frusna fingertoppar. Det här är bara inledningen på oändlighetens första stavelse.

Spring med tändaren, spring förbi bensinstationen med tändaren i vädret.
Det yr tankar kring din aura, det är då det ryker om dina ögon.
Allt du vill göra, leka med knivar eller spela roulette med en kula?
Livet kanske inte är så tråkigt?
Hela världen kan ju snurra, trots att man själv är lugn.
Där har du beviset, orkanens öga. Ser du ärren?

Psykos, neuros, psykopati et cetera. Det är som bekant termer som frekventeras i bla. psykologi. Jag har under morgonen diskuterat Psykoser och schitzofreni med min svärmoder, som är av liknande tro som jag, fast som använder helt andra termer och ett annat tänkade kring människans själ.

Väldigt intressant, och otroligt givande. Jag fick mig dock en liten ahá-upplevelse, som antagligen inte är av vikt, men som jag trots detta vill dela med mig av. Återigen osamlade tankar. Skriva av mig.

Jag har under mitt liv varit med om en del av psykologi, och psykoterapi termer och behandlingar. Där termen Pyskos har fått odelad uppmärksamhet vid många, MÅNGA tillfällen. Ta min tid på behandlngshemmet som jag spenderade ett halvår på, där vi hade våran del av "pyskos" patienter, eller medpatienter för min del. Det som var den gemensamma nämnaren för dessa individer, har varit sviktande verklighetsuppfattning.

Det kan vara notoriska utsättningar av incestiösavåldtäckter som barn, eller krigsobservationer som offer.
Något som jag eller andra ser som "för starkt för att hantera", skall då ha triggat psykosen, som får personerna i fråga att skapa en egen verklighet. Personerna i fråga ser saker som ingen annan ser, allt ifrån människor till röster.

Eftersom det i princip är omöjligt att skapa en dialog mellan tvåmänniskor som har helt olika världsuppfattningar, inte för att man inte kan förklara sina tankar, utan för att det är en praktisk omöjlighet att visa något som inte finns. Vilket är fallet mellan en "normal" och en hallucinerande psykospatient.

Med det som en stordel av problematiken, så har vi löst det genom att placera människor som agerar eller tänker olikt oss andra i fack, där dom kan få ha sin 'sviktande verklighetsuppfattning' ifred.
Varpå vi skapar titlar för att vi skall förstå dom.

Är inte Hitler ett utmärkt exempel på att en majoritet kan ha, åt helvette fel?
Det jag ifrågasätter, är om det verkligen är vi, som inte klassas som psykosfall, eller neurotiker, som har rätt?

Vi kanske inte skall fly det vi inte förstår, eller vi kanske inte skall komprimera det till nivåer där vi förstår saker som är för stora för att greppa? Inte alltid helt genomtänkt.

Feedback, någon?

Vilken fantastisk morgon!
Och klockan är bara elva! Generellt otroligt bra.

Den ödesmättade morgonen inleddes med att jag vaknade, lite sent.
Så jag satte på kaffe, och i ren panik sprang jag ifrån kokaren, för att hinna till bussen.
I sällskap av Puck. Jojjo!

När jag kysst min älskade farväl, för att se henne vika av emot sina destinationer så semi-sprang jag till bussen.
Såg den komma, genade över en gräsplan, som givetvis var snorhal, då det pissregnat hela morgonen, och dagen.
Så jag halkar, och målar om mina tidigare vita och vackra Nike Air, till oigenkännliga bruna, arbetskängor, som ifrån att ha varit ankelhöga numera går till knäna. Humor.

Hann på bussen, som var knökad.
Satte på min iPod, och njöt av den Jazz som bara Jamie Cullum kan bjuda.
I ren kärlek så hoppade jag av på fel hållaplats, vilket iof. var rätt, då jag bett Per-Åke som jag skulle träffa där att möta mig där.
Det slog mig när jag gått av att den hållaplatsen var helt åt helvettefel- så istället för att få traska i 10min i regnet, gick vi i 25min.

Kom in på ett  café, (som glömt att låsa dörren, som inte var öppet), tog mitt kaffe, och slog ut det över disken.
Den glada, lätt förvirrade och orakade mellanösternmannen bakom disken log ett för-tidigt-på-morgonen-du-måste-skämta-leende och sade att det var "alright".
Jag bad om ursäkt.

Tog min kopp, satte mig vid ett bord, och slog ut koppen igen.
Den glada, trötta och då bittra mannen bakom disken skrattade åt mitt skamsna förslag om en ny trasa.
jag fick en ny kopp, satte mig med Per-Åke, och kollade igenom alla dom oändliga papper som jag skall/ skulle gett till Soc, där jag 10minuter senare hade tid.

Drack mitt kaffe, fyllde i alla papper och skuttade i väg i regnet till Seconden som det heter.
Väl där, så är det låst. I ren despretaion så gjorde jag ett litet danssteg, och lagom till avslutningen på mitt spontannummer så öppnar en av damerna (20+) dörren och får därmed chansen att avnjuta mitt nummer.
Varpå hon effektivt dödar all min lycka genom att fråga vart jag skall.

Jag förklarade, och fick veta att jag var sen. Jag skulle inte vara där 0930, utan 0900.
Hurra, hurra! Missade hela tillställningen.
Alla vet ju att sockontoret håller i topphemliga saker
som man inte får veta av, så dom satte mig i foajen, där jag fick sittta i en kvart, innan jag fick någon hjälp.

Efter ungefär fyra minuters väntande, så faller jag in i någon tankekoma, där jag helt sonika klipper kontakten med all verklighet. Trots att jag satt en halvmeter ifrån ytterdörren, där ytterligare en tant (18+) stod och bankade, så märkte jag det inte. När det väl gick upp för mig vart knackningarna kom ifrån, så öppnade jag dörren som varlåst, och möttes av en sporadisk bitterhet som jag kunde klarat mig utan.

För att korta ner det besöket så visade det sig att jag inte hade bethövt komma alls.

Jag traskade glatt ut igenom dörren igen och omfamnade regnet med Jamie Cullum och traskade till närmsta affär, och köpte mig ett paket cigaretter.
hurra för mig, för jag har ju slutat röka. total jävla förvrirring. Så jag rökte en cigarett, och uppslöps i ett euforirus utan dess like. Kantat av fruktansvärd kyla.


När jag kom på att jag inte röker så slängde jag ciggen, och blev omedelbart stannad av en man iklädd ett gigantiskt A4 papper, fullt med Burgerking reklam. Han frågade någon som jag inte uppfattade, och jag svarade "Ja" samtidigt som jag klumpade av mig hörlurarna. Som tack för mitt engagemang så fick jag en hel famn med reklamkuponger. kan man vara annat en lycklig?

Och klockan är bara 20 över 11. Hur kommer dagen fortsätta? :)

Nu har det gått ett par dagar sedan nyår, och livet är faktiskt likadant.
Ja, det är fortfarande kallt när det är vinter eller höst.
Vi längtar fortfarande efter varmare klimat, man älskar fortfarande med hjärtat
och rökning är fortfarande lika förödande som det var 2007.

Men lite nytt är det allt.
Jag har fått tillbaka min bild på bloggen, *pekar* och den här gången skall ingen logga in på min blogg och ta bort den. Ja, jag vet vem det var. Hm.
Pucksingen har gjort den, och den är jävligt nice, mycket Isak i den.
Det gillar vi.

Ja. Skall på arbets intervju på Tisdag.