[Relationens Värde]
Så är det, för livet består av allt för mycket, som inte går att ignorera,
inte nödvändigtvis något negativt- men det ställer saker på sin kant ibland.
Jag känner mig diffus.
Jag har massor i huvudet just nu.
- Becceliten, givetvis. Det är en komplicerad historia, vilket jag förklarade i texten
"Fru Karma" Trots att jag har satt tankarna på papper, så är det långt ifrån utagerat.-
Jag drömmer om stunder ihop... För folk som känner mig, så har jag chockerande information att delge-
Det handlar inte om sex. Det är närheten, att få bekräfra, att bli bekräftad i den symbios som
jag har läst om, som skall existera. Jag har upplevt den, i korta sessiorer. Med P den längsta tiden.
Det var mer autonomi än jag har kunnat drömma om. Givetvis med senaste tillskottet i listan av historia;
Där större delen lämnade övrigt att önska, men det fanns stunder då himmelriket bekräftades.
Jag kan se, vad som har varit intressant, vad som har hållt mig kvar i tidigare relationer-
Detta är enbart riktat gentemot dom som inte är kvar.
Att innefatta martyrskap, eller vridna könsroller i en relation underlättar och förenklar-
men det omögligör en utveckling. Att acceptera en fadersroll i en relation, har klara fördelar:
Man slipper ta tag i relationen, och man kan fokusera på att vara stöttepelare.
Ifrågasättandet hör till, men io.m. Oidipuss-syndromen så behöver man aldrig kasta sig in i dom,
eller ta tag idom.
Detta är någonting som jag aldrig mer kommer utsätta mig för-
jag har stått på båda sidor i relationer, i samma relation -växelvis.
Att luta sig mot en starkarepart hör tyvärr till dom flesta förhållanden,
och det -skall- förhindra en tidslinje som är för tung för att bära.
Man behöver alltid hjälp, med sig själv, eftersom ingen föds perfekt,
men att anama det till den grad då man inte ser sitt förhållande som en
man-kvinna rellaton, utan som en Förälder-barn relation, är katstrofalt.
Och det kommer jag aldrig mer att utsätta mig för.
Det är därför -inte uteslutande- jag har avsagt mig intresset för resterande kvinnor just nu.
För mitt mål- min afrodite- är självgående, stark, ifrågasättande, accepterar inte.
Men vad vet jag?
Jag undrar hur mycket av min historia med donnor som speglar sig i min syn på mina föräldrar..?
Nu är det natte dags. Mer info om livet i morgon! :)
Check yourself!
// D.
Ja det är svårt att veta varifrån vissa tankar kommer. Bra att du funderar.
Puss Mamma
Det är bra Isak, autonomi i ett förhållande är någonting som ska eftersträvas och du kommer uppleva igen. =)
vi hörs och ses. kramen
Gumman.
Helvete om man inte varit där.
Är trött och sleten på att vara i sånna förhållanden.
Tar den heldre i mörka ställen än kommer i sitsen igen.
Vackert.
Vackert Isak. Eliin är positivt förvånad. Du har inte längre kvinnor som drog, utan som människor. Inget illa menat, du vet ju vad jag menar, egentligen.
Min högst privata definition på det perfekta förhållandet:
"Två människor som var och en är hela och står på egna ben och som inte är beroende av någon annan... men som ändå väljer att vara tillsammans."
Det får räcka som kommentar. Jag lyssnar hellre än kommenterar. Vad jag i övrigt har att säga sparar jag till samtalets dialektik.
Isak, du skriver så bra. Men det hoppas jag att du redan vet. Folk säger ju det ganska ofta, och det för de ju inte för att vara snälla. Utan för att det är så.
Så härligt att läsa dina texter, en blogg som är mer utmanande än den genomsnittliga.
Fortsätt så och ta hand om dig!
Tack så hemskt mycket!
Det är verkligen värmande att höra,
och det motiverar att skriva mer.
Vem du nu än är, så tack;)
Fy tusan vad jag tycker om dej Isak!
=)
Det är underbart att sätta sig ner och läsa dina texter. En oas bland alla bloggar!
Tack så hemskt mycket!
Underbart med mysiga kommentarer Tack!
Lovar att vrida upp värmen i skrivandet!
// Isak
Spirits are speaking in my dreams and other ways