en doft...?

Med skuldrorna täckta av dina bröst...
Ligger jag här och njuter
 ångest, i tårar, i skratt, jag finner min tröst
Mitt hjärta tillhör dig, ett minneshänge jag gjuter
Vår historia, formade en kontinent, en hel värld
Våra vätskor bildade haven
Vår historia visade sig vara sanningen, helad, förverkligad och lärd
Skall ta med den ända till graven 
Så följ mig, till liljekonvaljer, eviga kramar och kyssar
Till rosor och pioner, men akta dig för tistlar
Fins det dofter som kan hindra oss, fins det dofter som tystnar?
Jag bär dig på mina fingertoppar, skapar nya epistlar
Eventuellt, en framtid, oläslig, luddig men vacker
Kanske en nutid så underbar
Alla ord är sagda men...
Vi anar en visshet lätt skönjbar!

Annica & Isak
1/ 06/ 07

Kommentarer
Postat av: mamsen


Poesin flödar i vårt blod,
det vi ärvt i generationer
Vi ger den ett ansikte med våra ord
Men även ibland som toner!
Kramizar mamma

2007-06-01 @ 23:41:44
Postat av: Steffenmari

Nice site, regards from the netherlands!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback