[Exstingiushed, inner fires]

Det sprider sig- som ett virus, genom ett gata, fylld av motagliga själar
Paniken, -värmen- sprider sig med panikartad hastighet,
kommer någon att undgå flammornas obarmhärtiga tunga?
Med beslutsamhet, letar sig lågorna mot sitt mål -utan att blinka- hittar dom dit dom skall.
Vart annars vore min kropp som eldfarligast?

Utan att förstå, bränner doften hål i mina bihålor-
Röken ringlar sig förbi, all vett, all sans, får mina ögon att rinna
Inte av smärta, det rinner för dom har blivit träffade
- av den målsökande värme, av den ofelbara säkerheten, som bara du kan ge,

Jag lekte med eld som barn, men aldrig på det här sättet.
Det fins ingen brandkår, för själar i brand
Ingen polis, för emotionell mordbrand.
Men, det spelar ingen roll-
Lågorna du skapat, är odödliga.

Kommentarer
Postat av: P

Jag älskar dig. och inte bara med de orden.

Postat av: Slampe

Ditt ordförråd spränger en del av mina hjärnceller baby. Du har förmågan att förverkliga skrivandets ögonblick. Jag har aldrig läst något bättre av dig, det är fantastiskt hur duktig du blivit. Keep it going, it's b e a utiful :) Älsk.

2007-05-20 @ 13:16:28
Postat av: Adam

Vackert och tänkvärt, precis som jag vill ha det. Dåligt att folk inte komenterar mer. Ha det!

2007-05-20 @ 14:24:31
Postat av: Till Adam

Tack så hemskt mycket!
Inspirationen och uppskatningen som ges av dig,
ger mig vilja att skriva mer, verkligen.
Tack! // Isak

2007-05-20 @ 14:52:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback