Descended

Jag kommer på mig själv med att hålla andan
Sluter mina ögon, räknar till galenskap, öpnnar mina ögon och...
Ingenting där.

Känner tårar rinna längst min ryggrad
Den omisstagliga känslan av hopp, återigen välkomnad med armarna i guard.
Vill aldrig mer gå i klinch med mina förhoppningar.
Saknaden av förlust vrider mina lungor till uppehåll.
Men dofter om vad som kan komma...
ökar salivtillförseln, får min kropp att vakna,
mina biceps späns, kinderna krampar och allt jag vill är...

... att slappna av.